Söndag

Ur fokus. Obalanserad.

När jag är i sådana här sinnestillstånd inbillar jag mig alltid att det vore skönt att prata med vissa personer. Det är människor jag aldrig pratat med på riktigt. Eller som jag pratat med för länge länge sen. Människor med en dragningskraft. Ibland har det hänt att jag talat med en sådan individ. Oftast har jag blivit besviken, tillmät dem för stor betydelse.

Men jag kan inte sluta tänka på promenader på kyrkogårdar; ack varför måste du vara en sådan jävla idiot? Och vad fan är denna lilla stolthet jag har i min kropp bra för.

Jaja ur fokus. Obalans. Blajj blajj. Jag älskar att sova den senaste tiden. Det är så skönt att drömma.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0