Och nu är jag i pluggandet. Det betyder att jag sitter och stirrar runt i tomma intet, irriterar mig på att det är ostädat, inte kan fökusera. Sen plötsligt får en inspiration. Snabbt snabbt knappar in ett par osamanhängande meningar som behöver massvis med redigering. Sen måste jag läsa om, reflekter och tänka, vara smart och belevad. Och inte dö. Och uppfylla höga förväntningar, dem av mig då såklart. Då jag antar att om även om läraren kan mitt namn så tror han nog inte att jag är den skarpaste kniven i lådan (jaja felåtergivning av ordspråk). Så jag måste överbevisa.

Det där med att jobba utan tidsbrist förstör mig lite. Lite lite.

Städa städa, irritera mig på att datorn lackar, dansa runt, läsa få en GEISTESBLITZ - o vissa tyska ord är ju fantastiska, jue.