AH jag vill inte vill inte vill inte skriva filosofi. Så istället tittar jag på Wipe out medans min broder hänger sig åt våldsamma skrattkonvulsioner. Jag har aldrig förstått mig på det där med fysisk humor, folk som gör illa sig och så verkar lite allt för simpelt.

A kan ju berätta varför jag börjat uppdatera igen. Faktum är att studenten är nära, 29. Maj. Och till dess ska jag försöka med i alla fall ett inlägg per dag; för att sen ta bort, eller i alla fall lösenordsskydda. Den här bloggen har då inte varit särskilt långlivad, men allt lever inte i 100 år. Det är väl det som är det, det blev aldrig det jag ville, men kanske sen, under sommaren, efter sommaren, om nått år. Vem vet. Allt är ju framför en. Så nu en sista gång, så det får ett värdigt slut, för mig själv. Sen säger vi hejdå, och förvandlas till en åsna.