En dålig lögn
När jag gick i sexan eller sjuan så började man sminka sig. Jag tog min mammas svarta och mörkgrönblå eyeliner och kletade den runt ögonen, lite stulen clinique mascara on top och jag var redo att gå. Jag har till och med förnimmelsen av att det inte såg allt för hemskt ut och att jag skulle vilja återupptäcka mina smokey eyes skills. Hur som helst så började man ju även få finnar. Vilka man försökte täcka över med dålig Clerasil hudtonad avtäckningscreme, i helt fel nyans. Såfort en av tjejerna i klassen gjorde det så brast resterande ut i ett "Det syns! Det syns!".
Så känner jag mig oftast. Men det är ingen som skriker "det syns" och inte heller många ögon verkar avslöja det. Syns det inte, eller är det bara ingen som tittar?
Så känner jag mig oftast. Men det är ingen som skriker "det syns" och inte heller många ögon verkar avslöja det. Syns det inte, eller är det bara ingen som tittar?
Kommentarer
Trackback