George Orwell: Nere för räkning i Paris och London

Helt okey - inget mästerverk direkt. Den kändes lite för lång. Beskrivningarna av de olika personerna är dock träffsäkra och mitt i mål. Detta blandas tyvärr upp med lite kamper mot det kapitalistiska  samhället, som å ena sidan är bra men lite för tråkiga för resterande bok. Franska svärord. Vissa passager älskar man, det nyktra språket är underbart. Men lite för lite handling om man tittar på längden.




En diet på bröd och margarin tillhandahåller, i viss utsträckning, sitt eget smärtstillande medel.(18)


Och det finns en annan känsla som är till stor tröst i fattigdomen. Jag tror att var och en som haft ont om pengar har upplevt den. Det är en känsla av lättnad, nästan glädje över att veta, att man själv till slut är på allvar utslagen. Man har så ofta talat om att vara under isen - tja, här är man nu under den, man har kommit dit, och man står ut med det. Det förtar en hel del ängslan.(18)


Jag har givit kypare dricks, och jag har fått dricks av kypare.(22)


I stort sätt verkade de två timmar, då man var fulländat och våldsamt lycklig, värda den därpå följande huvudvärken.(83)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0