Onsdag
Tisdag
Och om imorgon innebär? Eller om det bara var önskan&inbilling eller om ingenting besvaras.
Måndag
Måndag
Barn, Fly, springa, avgrund, hoppa, mörker, alle, ståtligt hus, röda byxor, vatten, hot
Och allt som allt hjälper det mig inte. Såklart. Men var det värt att vakna upp?
Kommer det kännas FUCK FUCK FUCK.
Söndag
Och kvällen spenderas i min nya leopardkofta (<3<3<3) med rött vin och the doors.
En av dem bästa söndagarna på länge.
1x.
Söndag
Igår låg jag däckad största delen av dagen. Sov fram till tio över tio för att sen ta tre timmar till. Sen läste jag faktis, det som jag måste läsa och som jag tyckte om. Decamerone, urklippet, var bra, något som jag ska läsa på riktigt sen, sen när jag har tid med det, efter jag har läst allt jag måste, vilket är nån gång i Januari/Februari.
Anledningen till att jag låg däckad var såklart en utekväll, då det ju inte är så att jag är sjuk, i den klassiska sjuk bemärkelsen i alla fall. Snabbvisit på tacky place, där vi tillbringade lika mycket tid i kön som väl inne. Sen tog vi oss till söder, där det redan var kö, trots att klockan var nånstans kring 11, vi var tidiga, ack så tidiga, men det var litet och nästan fullt anyways. Snygga bögar, billig öl (som jag kan dricka nu!! Vilket ju är bra, det enda som inte är bra med det är att jag föredrar att mitt hår luktar vin och rök istället för öl och rök), för många cigaretter, kattiga väsk-buddies, personer som jag känner genom personer, klyschor som inte är så smickrande som besannades, bra musik (tyckte jag i alla fall) och sådana människor jag vill umgås med, men inte gör. Sen gick vi hem, alldeles för tidigt. Fötterna gjorde ont, inte mina dock då jag valde converse, som såklart visade sig vara helrätt - thank god för söder ur den aspekten. Vår promenad som i vanligt fall skulle tagit tio minuter/en kvart blev dock uttänjd till en 2timmars session, med prat, tycka synd om sig själv och sällskap av sovande hemlösa. Classyclassy, men sådant behövs. Är nödvändigt.
Sen väntade vi, flyttade då vi inte ville bli spydda på och använde oss av gröna glittertoffsar.
En lyckad kväll.
Nu ska jag köpa ett minneskort, kanske några plagg och sen blir det nog en fika. Sol i alla fall, men I go back to black.
Fredag
Eller föreställningen.
Och dig älskar jag, även om du inte är en p. .
Onsdag
Hur är du som person, egentligen?
Onsdag
Underbart när man måste skriva uppsats. Kul!
Tisdag
Överdriver nog bara. Hoppas inte.
Pubertalt.
Så jag klär mig som en liten emo - classy. nej.
6-mal.
Överdrift. Precis.
Tisdag
Det börjar arta sig. Går framåt. Somnade med en klump igår och trodde aldrig att det skulle gå, men det verkar som om det visst går, som alltid. Att skriva ett svar på några frågor. Tog bort pressen att behöva vara bra, jättebra - sålänge jag inte får Fx (heeelt otillräckligt) eller F för den delen, är det väl okey. Typ, kanske i alla fall.
Men nu har jag nått ett energilåg. Kaaaaaaaaffee!
Söndag
Söndag
Nej jag vill inte se.
Söndag
Stora delar av min tid tillbringar jag i min säng. Ty drömmar är det jag trivs med, och att tiden går snabbare. Nur noch 8mal schlafen, typ, inte för att det kommer hända något avgörande då, men jag vill känna. Känna lite till, lite till - även om det ibland känns för mycket. Men det känns, mycket, förmycket. Men det är positivt. Men samtidigt så produktlöst. Så tomt. Känslornas efterskall är så tomma, som om det bara vore inbillning, för vad annars kan det vara? Jag vill inte känna själv.
Tittar tillbaka här och inser att det mesta bara är svammel, allt är bara svammel. För jag tänker inte ge mig in på att beskriva. Det är överallt, kan inte låta bli att, bara en gång, bara en gång, bara en gång - det kan ju inte undgås att märkas.
Och inte ens ett namn finns, inte ens ett hej, inte ens någonting som skulle göra det på riktigt, som jag skulle kunna motivera med. För vem är dem idioterna som faller för ett yttre, inte kan man väl göra det? Inte ens det yttre kan jag motivera det här med, nej faktis inte - och det är hemskt (att säga så, tänka så, skriva så, det finns kvar). Motivationslöst.
Ingen naturlig ingång heller, oj jag blir så matt.
Men fortfarande - nur noch 8mal.
Söndag
Detta i helt ometaforisk mening. Gross.
Söndag
Okey nu slutar jag med det här, skriver det på min spegel och är stolt.
Och ja ja det finns några uns ironi i det hela - men jag är bra.
HA HA!
tata.
Lördag
Lördag
Det där med att jobba utan tidsbrist förstör mig lite. Lite lite.
Städa städa, irritera mig på att datorn lackar, dansa runt, läsa få en GEISTESBLITZ - o vissa tyska ord är ju fantastiska, jue.
Onsdag
Att höra om Paolo och Francesca, försvårar ju hela situationen aningen, typ man ska inte, nej man ska inte.
AAA God Natt.
Onsdag
Jag vaknar upp innan mobilen ringer, till minnet av drömmen om dig. Som jag inte känner, som jag inte kan föreställa mig påbörja en konversation med. Som jag inbillar mig speglingar av, vad är det med mig?
Öde öde öde, snälla?
Haha. Det här känns banalt, ytterst banalt. Eller det är fel ord. Jag vet inte vad jag ska klä på mig. Förtjust?
Tisdag
Jag vill jue, vill jue, vill jue. Varför varför varför är jag så feg?
Tisdag
Jag har blivit rånad, därför har jag köpt en försvarssprejj (hemsidan påstår att den ska vara laglig i Sverige så det får jag väl tro på). Tydligen ska denna förblinda, färga och paralysera. Det låter ju bra. Rätt så söt är den också.
Lördag
Glamorös middag bestående av fiskbullar.
Snart åker sminket på and than I'm off. 
Torsdag
Kommer det alltid vara så nu?
Tisdag
Sen börjar jag även skratta och le när jag läser mejl från min kära lillasyster. Att hon ska fixa jobb åt mig och om det inte går så har hon tillräckligt med pengar för oss båda, altså det känns lite konstigt, men samtidigt blir jag så glad så glad, då det ju bevisar att hon vill att jag åker dit, en längre period. Men jag vet inte, såklart jag inte vet.
Måndag
Jag är mamma - jag är pappa - jag är en penguin.
Måndag
Då ringer dem säkert.
(skrivet 08.03 - typ)
Måndag
Söndag
Söndag
Det saknas ett objekt, eller egentligen ett subjekt. För just nu finns det en uppsjö av objekt, men dessa spelar ingen roll om det skulle finnas ett subjekt.
Fredag
Medans andra förbereder sig för en utekväll genom middagar som utmynnar i förfester, så sitter jag här och dricker mitt rödvin, äter min mörka choklad och tittar på gamla GilmoreGirls avsnitt. Senare ikväll blir det nog BrokeBack på 2:an (om jag lyckas hålla mig vaken) och om vi ska ha riktigt kul så kanske ett Iliaden eller Dantes helvetesskildring förgyller min kväll.
En kväll helt i min smak, efter denna fullpackade vecka.
Fredag (med illustrationer)
Just nu: En känsla av "Å NEJ" - varför varför varför är jag så så så feg? Detta kommer aldrig komma tillbaka, jag kommer aldrig våga, fanfuckskit. Varför är allt så hemskt? (med ett ord: uppgivenhet upplandad med ilska men lite för trött för att uttrycka det)
Nån timma tidigare: Guud vad torra dem är. (uttråkad och lite smått sur)
Någon halvtimme innan dess: y e s (en tyst eufori med ett stort leende)
Innan: Jag fattar ingenting. (dum tjej med tanke på verslära)
Innan: positivt igenkännande
Innan: mod.
Innan: nej såhär ska det väl inte vara ? - uppgivenhet, feghet
Innan: Gud vad söt jag var idag - hybris.
Och sen massa svängningar emellan och upp och ner igen och hit och dit, och nej det känns inte rätt och ja här ska jag vara.
Men det känns bättre än bara en känsla, som så brukar vara; trött. Även fast trött får vara med.
Fredag
Igår så gav jag en privatlektion och efter det vandrade jag runt ett tag på Stockholms gator i väntan på min(a) vän(ner). Medans jag går ner för Sveavägen och svänger upp mot Tegnérlunden så slås jag av demografin; blir otroligt positivt överaskad. Inte bara på skolan utan även på gatorna. Underbart.
Sen dinerade vi medelmåttlig sushi och fastänn mina ögon nästan faller ihop så lyckas jag ta mig genom hela filmen. Klysch-filmen #1 just nu: jag måste ju bejaka mitt österrikiska/tyska påbrå. Jag blev dock ack så ledsen när TillSchweiger&Co försvann; halva filmen var ju kvar och dem var ju sååååå snygga (om jag får uttrycka mig i sann fjortis). Den var värd 55 kronor, och jag skulle gladeligen betalt fullpris.
På vägen hem öste det ner. Mitt smink rann ner från mina ögon, det svarta vattnet samlades på min haka för att sen rinna vidare.
Idag ska jag enbart till skolan och sen är det helg. Då ska jag sova. Och sova.
Torsdag
Om tre veckor räknar jag med ett hej.
Onsdag
Allt som jag ville skrivas känns som bortblåst. Mitt huvud är tomt och det är svårt att formulera meningar med betydelse: det blir bara ett enda idag gjorde jag det, sen åkte jag tunnelbana, sen gjorde jag det, åkte tunnelbana, kom hem, åkte tunnelbana, lyssnade, åkte tunnelbana, drack te.
Började tänkte på en mejlväxling ur ettan, det var lustiga tider då. Daredevil. K-babes. haha. Snöstorm.
Det är en skiftningens tid och som ett blad som man inte bläaddrat om till fullo står det kvar. Rätt så mysigt, aningen tröttsamt - men framförallt ingen konstant. Fastänn en konstant skulle vara välbehövd. Ju längre det går desto mer vandrar tankarna till; det var aldrig bestämt att hända, skulle aldrig ske. Det står helt enkelt inte i boken. Men det är så påtagligt. Så trött på att hoppas, glömma, ignorera, häva fram, leka. Blicken man känner, som stryker, som man följer upp ibland. Som alltid förändras. En helt nyfunnen medvetenhet.
Har hon färgat håret mörkt? Vinkvink, halvt leende genom tunnelbanefönstret, svänga 90 grader, motsatta hållet - nej jag vill inte föra en krystad konversation som kommer avstanna efter en hållplats.
Leende hit leende dit; hej jag heter Alexandra. hej jag heter - . Ropa upp namn, kolla på skyltar, se tusen nya ansikten. Få sig själv bedömd; hon är ung, hon är mullig, hon är söt, fnitter fnitter - var lite tysta nu - du var bra. Sen samtalades det om alla förmåner med att vara 18; och nej jag har inte tagit körkort, och nej jag röker inte (här ljuger jag), och nej nej nej. Vad interessant, på riktigt (?), kul! Hallon och smultron och fläder och jordgubbar och tomater och växthus under jorden. Gul jacka.
Och kvällen tillbringas med Vergelius och Auerbach. (efter jag i sann tonårsmaner städat mitt rum)
Tisdag
För att följa upp detta experiment, som jag tjänar pengar på, åt jag fiskbullar. Det finns nog inget mer urtypiskt.
Telefonsamtalet som följde var av det längre slaget, jag kommer inte ihåg senast det var så långt - flerafleraflera månader sen. Jag kanske borde skriva till dig? Men allt är så skevt. Varför skriver inte du? Jojo, jag har hört dina teorier, dina filosofier (oj! dina). Men come on; egentligen borde jag ju inte bry mig. HAHA - som om.
Jag hoppas jag får sova imorgon. God Natt.
Tisdag
Varför? För att minnas.
Men vad är det då som stoppar mig? Att jag kommer se ner på det med avsmak. Hur kunde jag? Vad var jag då för person, hur kan man skriva något så banalt, prenatalt?
