B O K

Rätt så fängslande, några interessanta iaktagelser, saker man kommer att tänka på. En klassiker utan tvekan, men inte riktigt 5.



Vartenda år måste en viss procent gå...den vägen...åt helvete alltså, för att dom andra skall må bra och slippa ha något hinder i vägen. En viss procent! Vilka fina uttryck dom använder! Så lugnande, så vetenskapliga! Procent! - nej, då finns det ju ingen anledning till bekymmer...Men om man hade använt något annat ord...ja, då hade det kanske känts obehagligt... (66)

Ja en till ungdomsbok. Denna dock enbart ungdom. Helt okey, även om vissa saker verkade lite ologiska och inte vissa frågor inte riktigt besvarades. Jag vet inte. Den känns lite platt, lite orättvis, lite fel helt enkelt. Funderade på om jag skulle ge den en 2a men nej det blev en 3a. Sträckläsning.

Har bara läst bok 1, då det var den enda som stod på litteraturlistan. Men ska läsa hela, då när jag har tid. Liksom. Så det är ett bra omdömme!

Såhär skrev jag dock på min tenta om den:

"Komik är ett uttrycksmedel som kan användas medvetet men även omedvetet. Något som inte är bestämt att vara roligt, kan bli det utan författarens önskan. Rousseaus Bekännelser är ett utmärkt exempel på detta. Själva texten ska inte vara ett exempel på komik utan tärtom så ska den vara seriös, unik och blotta kärnan i den mänskliga existensen. Det går i den förromantiska andan som texten är skriven i. I kombination med fotnötterna blir verket dock till en slags komedi. Medans Rousseau hävdar att han inte utelämnar det minsta och till och med delar med sig av sina avvikande sexuella lysten så stämmer inte tidangivelserna eller vissa historier överens med det ”sanna”. Lögnerna i dessa småsaker gör att man börjar ifrågasätta hela textens sanningshalt och Rousseau framstår då som en bedragare och fjant med högtravat språk. Denna kontrast gör komik, även om författaren inte önskade det."

Då jag varit så awfully lat på senaste tiden, kommer här några av dem dramen jag läst. Alla är inte med, nej å nej. Men jag måste nog säga att jag föredrar roman-formen.
Tada!

,
Full. Som Livet en dröm. Jeppe är rätt så lustig och jag fuskade och läste på svenska.



Minns inte så mycket om den, men den var nog mysig. Så som klassicisterna brukar vara.



Den var ju faktis rolig! Även om jag inte märkte så mycket fars.



Tyckte mycket om den första gågen jag läste.

Del 1 har jag läst. Den var bra, men kräver nog några omläsningar om jag ska förstå ens ett dyft.

Den var ju bra.



Filosofisk and shit. In a good way.

Köpmannen i venedig. Sett på dramaten. Ett skålpund kött. Man förstår ju varför Shakespear är stor. Liksom.